Kommunal samverkan kring öppen programvara - Varför är det så svårt?

Kommuner delar många typer av uppgifter och har en enormt stor potential att tjäna på (åter)användning, delning och samverkan kring öppen programvara (öppen källkod eller eng. Open Source Software). Samtidigt är utmaningarna många. Några exempel inkluderar: bristande intern förmåga, kapacitet och kultur, osäkerheter kring hur öppen programvara kan beaktas och utvärderas, luckor och missuppfattningar kring ex. legala och säkerhetsrelaterade aspekter, avsaknad av koordinering, samt process för långsiktig förvaltning.

Hur kan man lösa detta? Flertalet exempel finns om vi tittar inåt och utåt. I Sverige visar aktörer som Sundsvalls kommun, Alingsås kommun, Helsingborgs stad, Föreningen Sambruk, och på senare tid även Inera AB och det informella ÖSAM-samarbetet på både resultat och ambition. Tittar vi utåt ser vi motsvarande exempel men som generellt ligger lite längre fram. I Danmark har vi OS2 – Offentligt Digitaliseringsfællesskab - en kommunägd förening (motsvarande Föreningen Sambruk) där kommuner initierar och samverkar kring utveckling och förvaltning av gemensamma öppna programvaror i nära samarbete med ett ekosystem av olika leverantörer. I Tjeckien finns OpenCities, en civilsamhällesdriven organisation med 20+ städer som medlemmar, som är värd och koordinator för idag tre olika gemensamma öppna programvaror. I Holland kan vi se hur VNG (motsv. SKR) börjat agera värd och koordinator för Signalen-projektet framförallt pådrivet av Amsterdam och med stöd från Foundation for Public Code. I Belgien har vi IMIO, ett offentligt tjänstebolag (liknande Inera AB) samägt av 120 kommuner, som koordinerar, utvecklar och driftar bl.a. CommunePlone-projektet. Genom Paris stad kan vi ser hur en större aktör (som Sundsvalls kommun) kan ta ledartröja och driva på utvecklingen av öppna programvaruprojekt som Lutece, en e-tjänsteplattform.

Med andra ord, goda exempel finns det gott om. Men vad kan vi lära? Det finns behov för 1) faciliterad samverkan och poolning av resurser och kunskap, 2) samlat ägarskap och förvaltning av kod och andra leverabler, 3) gemensamma processer för styrning, kravhantering, anskaffning och förvaltning, 4) att större kommuner samt aktörer från det privata och civilsamhälle visar vägen, 5) att samverkan och community byggs från idéstadiet, ej från att en produkt är färdig, 6) att barriärer för användning och engagemang kring öppen programvara sänks.

Dessa är behov ej kan påtas en enskild aktör. Här finns utrymme både för tidigare nämnda och andra med ambition och insikter kring de potentiella nyttoeffekterna.

Ovan är en kortare sammanfattning från en dragning jag och Per Persson höll härom veckan på Foss-North i Göteborg (tack Henrik Sandklef och Johan Thelin!!).